SFVF och MRF sa nej till studien MYSBY6 hösten 2016. Orsakerna var flera, men huvudorsaken var att man ansåg att studien inte följt de förutsättningar som referensgruppen kommit fram till. MRF och SFVF har därefter suttit i flera möten runt detta med BILSweden, CAB, Svensk Försäkring och SVEFF.

Det återstod 4 punkter där SFVF och MRF måste komma överens om med Svensk Försäkring:

• Läsa reparationsanvisningar ska ingå i reparationstider
• Fordon där reparationsanvisningar saknats ska ligga med i studiematerialet
• Kvalitetsarbete (egenkontroller, checklistor med mera) i samband med reparationerna ska ingå i tider
• Vissa delar av städningen som idag ligger i tidverket vill man nu ta bort och flytta till timdebitering

Efter det senaste mötet mellan SFVF/MRF och Svensk försäkring så klarades två av dessa punkter av

• Läsa reparationsanvisningar ska ingå i reparationstider
• Fordon där reparationsanvisningar saknats ska ligga med i studiematerialet

Nu återstår två punkter att förhandla om. Därför kommer CAB att närvara på nästa möte och redovisa studieresultatet runt dessa två punkter.

Fotnot: MYSBY är ett system och en databas för att förse Cabas kalkylsystem med relevanta reparationstider på bilmärke/modell nivå. Med jämna mellanrum görs en ny tidsstudie för att uppdatera databasen med nya material och metoder. Tidsstudierna görs i olika miljöer under en lång period och på olika åldrar på bilar för att få en så verklig bild av arbetet som möjligt.

Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, som haft stor framgång med sitt informationskoncept Praktisk Bilverkstadslektion för bland annat Konsumentvägledare, utvidgar nu konceptet till att gälla även Teoretisk Bilverkstadslektion.

– Den senaste tiden har det visat sig att myndighetspersoner – och många andra – har dålig kännedom om hur fordonsbranschen fungerar. Alla har naturligtvis inte möjlighet att komma ut och besöka en verkstad och därför har vi utformat ett teoretiskt branschpaket med all information om hur fordonsbranschen fungerar, säger Bo Ericsson, vd för SFVF.

Det teoretiska branschpaketet omfattar allt från rekrytering till fordonsbranschen, krav på anställda, ny teknik, villkor för verkstäder, Godkänd Bilverkstad, bilverkstadsjuridik och vad branschen gör för att förbättra förhållandena för både verkstäder och bilägare.

– Programmet tar bara cirka en timme och SFVF ställer upp på tid och plats som önskas, säger Ericsson.

SFVF:s föreläsare är Bo Ericsson, vd för SFVF, Ulf Stefansson, jurist vid SFVF, och Benny Wallin, utbildningsansvarig på Verkstadsföretagarna.

Bokning kan ske via Bo Ericsson, vd Sveriges Fordonsverkstäders Förening.

Det pågår ständigt ett aktivt arbete att förändra och förbättra fordonsbranschen. Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, Motormännen, MRF och Konsumentverket lägger ned massor av tid och resurser för att öka kvaliteten på fordonsreparationer.

Då vill Ylva Johansson att en outbildad person, som kanske inte kan vare sig svenska eller engelska, eller ens skriva, ska få ta hand om bilen eller lastbilen på verkstaden.

– Vem tar ansvaret om man på verkstaden monterat bromsklotsarna åt fel håll så bromsverkan uteblir? Eller glömt fylla på olja? Eller struntat i att göra en diagnos på ett fel och bilen stannar i 30 graders kyla. Exemplen kan bli hundratals och kan bara undvikas genom välutbildad personal i alla led, säger Bo Ericsson, vd på SFVF och fortsätter:

– Ingen skugga ska falla på de nyanlända som kanske kan placeras på enklare jobb. Inom motorbranschens verkstäder handlar det däremot inte om enklare jobb. Det här är inte genomtänkt.

Hur ska uppfattningen om fordonsbranschen någonsin kunna förändras när vi ständigt påminns om att det är enkla jobb som genomförs? På nyheterna kunde vi för en tid sedan höra LO säga att man kan tänka sig att sänka lönen under kollektivavtalets nivåer.

– Varför då, undrar en del. Jo, LO hävdar att det är enkla jobb. Jag får mer känslan av att LO tappar många medlemmar och att man nu föreslår detta för att få fler medlemmar, säger Bo Ericsson.

Verkstadsföretagarna ligger i startgroparna att tillsammans med bland annat Skolverket revidera gymnasieprogrammens kursinnehåll. Dessa ligger till grund för de nya kunskaperna som de kommande medarbetare måste besitta. För att kunna göra detta, har bland annat ett nära samarbete med en importör av lastbilar och en återförsäljare av hybrider och bränslecellsbilar inletts. Lastbilar och långtradare har en kraftig och snabbare teknikutveckling än personbilar i vissa delar. Personbilar har däremot hybrider och nu kommer även bränslecellsbilar och branschens nya medarbetare behöver den kunskapen.

Om inte rätt grund läggs på utbildningarna blir det svårt att rekrytera. Branschen måste få anställningsbara medarbetare med rätt kompetens på fordonsteknikerna. Utvecklingen går snabbt och framtiden är redan här i många avseenden. Konsekvensen av LO:s förslag är svartjobb och inkompetenta mekaniker som ännu mer förstör statusen på yrket.

– Från det att Skolverket och Regeringen fastställt de reviderade kurserna i gymnasieskolan tar det sen minst tre år ytterligare innan vi har en utbildad fordonstekniker. Det går inte vänta, vi har väntat för längre redan som det är. Nu är det dags för en kraftfull förändring. Verkstadsföretagarna lever inte bara i förändringen – vi driver förändringen i tiden, säger Bo Ericsson.

SFVF rapporterar nu att de har fått en återkoppling kring Konsumentverkets arbete med temat bilar. Problemen vid köp av begagnade bilar når ingen bättring och Konsumentverket kommer nu arbeta vidare ihop med branschen kring de frågor som diskuterades på verkets branschmöte.

Föreningens jurist Ulf Stefansson säger att branschen är överens om att fler handlare behöver agera seriöst på marknaden och framförallt ansluta sig till en branschorganisation.

– SFVF har tidigare föreslagit att ”godkänd bilhandlare” införs och vi har stor förhoppning om att delar av detta kan bli kommande krav av från Konsumentverket,­ säger Ulf Stefansson.

Under 2017 kommer följande aktiviteter att ske hos Konsumentverket ihop med branschen:

1. Utveckla Varudeklarationen. Vad kan konsumenten förvänta sig av en bil som rullat 10 000 mil? Register med historik?
2. Infokampanj mot Konsumentvägledare, KVL, om vilket underlag (exempelvis mätarställning och bärgningsrapporter) som bör finnas med i en anmälan till ARN.
3. Rimliga spelregler för annonsering på Blocket. Definiera återförsäljare. Definiera nuläget, konkretisera vilka problem vi ser idag och föreslå åtgärder för att komma till rätta med problemen.
4. Informationsinsats mot blivande och nyblivna bilägare om rättigheter och skyldigheter vid köp/reparation av bil. Kan förhoppningsvis ske i nära samarbete med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) och Trafikutbildarnas Riksorganisation (TR) som är körskolornas branschorganisationer.

Vid Konsumentverkets bilmöte deltog föreningar och organisationer från branschen. Det blev intensiva diskussioner och en mycket lång to-do-it lista.  Den 2 juni ska man mötas igen och då ska man gå igenom samtliga aktiviteter, redovisa hur långt man kommit inom respektive aktivitet och blicka framåt. Bilar är ett av de teman som Konsumentverket fokuserar på i år.

Färsk statistik från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) pekar på att förslaget Branschgodkänd Bilförsäljare är en god idé.

Sveriges Fordonsverkstäders Förenings jurist Ulf Stefansson anser att fler bilhandlare behöver agera seriöst på marknaden och framförallt ansluta sig till en branschorganisation.

– SFVF har tidigare föreslagit att ”Godkänd Bilhandlare” införs och vi har stor förhoppning om att delar av detta kan bli kommande krav av från Konsumentverket, säger Ulf Stefansson.

– Vi har tagit fram färsk statistik från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som bekräftar att utvecklingen fortsätter i fel riktning, säger Bo Ericsson vd för SFVF.

Av alla 2369 anmälningar som kom in till motornämnden i ARN under 2016 berör 50 procent köp av begagnad bil medan verkstadstjänster utgör 13 procent. Av de 308 anmälningar som berör verkstadstjänster blev endast nio procent* av verkstäderna fällda av nämnden, till skillnad mot bilhandlare där 36 procent* blev fällda av de 1 185 ärenden som kom in.

Resultatet visar klart och tydligt att bilhandlare som sysslar med försäljning av begagnade bilar är betydligt sämre på att ta hand om sina kunder än verkstäder som säljer tjänster till konsumenter. Resultatet tyder på att kunskaperna kring juridiska skyldigheter och rättigheter hos handlare som säljer begagnade bilar är betydligt lägre än för fordonsverkstäder.

– Sätter man sedan statistiken i relation till att det i Sverige utförs cirka tio miljoner reparationer och service per år medan det säljs cirka 1,2 miljoner bilar, är siffrorna ännu mer alarmerande, säger Ulf Stefansson.

– Problemen vid köp av begagnade bilar når ingen bättring och nu arbetar branschen vidare kring de frågor som behöver lösas. Frågorna kommer diskuterades på kommande branschmöte ihop med Konsumentverket, säger Bo Ericsson.

*siffrorna går inte exakt ihop med antal anmälningar och är således preliminära då alla ärenden som inkom 2016 inte är beslutande och klara.

Den 9 mars höll Nordens största fordonsbranschförening, SFVF, sitt årsmöte. På årsmötet valdes Tommy Hultberg till ny ordförande.

– Det är med stor glädje som vi har fått en kraft som har lång erfarenhet av vår bransch säger Bo Ericsson vd för SFVF.

Tommy Hultberg gjorde tillsammans med Jan Reander bland annat Mitsubishi och koreanska Hyundai till bilmärken att räkna med i Sverige. Tommy har också arbetat många år på Bil Sweden med branschfrågor. Mest kända branschfrågan är projektet Säkra reparationer som Tommy startade och drev ända fram till sin pension. Tommy var även ansvarig för de första handböckerna för handhavande av bilars pyrotekniska utrustning, gasdrivna fordon samt eldrivna bilar.

– Tommys erfarenhet, breda kontaktnät och erfarenhet att arbeta med myndigheter, verk, departement och generalagenter i branschen är ovärderlig för SFVF, säger Bo Ericsson.

– Genom min kontakt med Bosse och alla pressklipp har jag från start följt SFVF:s snabba och spännande utveckling på den svenska marknaden, säger Tommy Hultberg själv och fortsätter:

– Jag ser fram emot att få följa och påverka den fortsatta expansionen av branschföreningen och hoppas att mina tidigare erfarenheter inom branschen ska kunna vara till nytta för föreningen.

Det kom ett brev till SFVF från en ung kvinnlig vd och medlem i SFVF, familjeföretaget BéOs Bilservice AB:

“Nu händer det grejer i motorbranschen. Lite konkurrens får bevisligen motorbranschen att vakna till liv.

SFVF, Sveriges Fordonsverkstäders Förening har på kort tid visat att det går att sätta motorbranschen i fokus och driva verkstädernas talan på ett helt nytt sätt, med hårt arbete och kunskap om branschen går det att göra förändringar.

MRF, Motorbranschens Riksförbund, som funnits sedan 60-talet har länge haft en låg profil och bara funnits. Nu när SFVF tar tag i motorbranschen brister vaknar helt plötsligt MRF till liv och bryter samarbetet med SFVF på grund av några sketna utbildningsdagar. Typiskt mansdominerad bransch där det handlar mer om prestige än innehåll. Kan tänka mig att MRF känner sig lite överkörda av SFVF. Men kom igen! Är det viktigaste inte att branschen utvecklas och går framåt istället för att tjafsa om vem som kom på vad? MRF har trots allt haft lång tid på sig att göra någon.

Lite krav på fristående verkstäder är helt klart aktuellt för att kunna konkurrera på lika villkor, men som Benny Wallin nämner i artikeln måste det väl ändå handla om innehållet i utbildningen och inte antalet dagar.

SFVF behövs och driver viktiga frågor på ett mer effektivt sätt an vad MRF har gjort. SFVF har dessutom varit bra på att skapa relationer med sina medlemmar som bygger lojalitet. Man kan jämföra MRF med den gamla sortens bilverkstad som funnits i massor av år men inte hänger med i nutiden. Allt förändras, tiden förändras, kunderna förändras och inte minst bilarna och tekniken. Vi som är auktoriserade för något märke – i vårt fall Kia och Subaru – deltar ständigt i utbildningar för att se till att kunna erbjuda våra kunder den service de behöver. Man väljer själv hur man vill arbeta, vill man satsa på ett märke och hänga med i utvecklingen så ser man till att utbilda sin personal oavsett om det finns krav eller inte. Kunskap är nyckeln till det mesta, men vill man driva en bilverkstad på andra premisser så måsta man ha möjligheten att göra det också. En verkstad utan kompetens och kunskap kommer på sikt att dö ut i alla fall då dagens kunder kräver detta och är mer pålästa än de var förr.
”

Familjeföretaget

BéOs Bilservice AB

MRF bryter med SFVF – tvist om godkänd bilverkstad

SFVF om varför man inte kommer överens med MRF

En av branschens mest erfarna utbildare om krisen mellan SFVF och MRF

– Vilken piprensare mellan SFVF och MRF om krav på fortbildningsdagar, säger Benny Wallin, utbildningsansvarig på Verkstadsföretagarna och med lång erfarenhet av branschutbildningar.

”Redan under min tid som ansvarig för KPL2000 diskuterades den här frågan livligt mellan kvalitetssystemet och företagen. Då gällde det fler dagar än två. Inte många kunde redovisa dagarna.

Jag kan genom min erfarenhet tänka mig att kravet på utökade fortbildningsdagar grundar sig på krav från facket, jag har hört det förr. Jag får i det här fallet kommentera ett exempel som vi gör i diskussionerna om antal poäng eller timmar i gymnasieskolornas kurser; det är inte alltid att fler timmar skapar bättre kurser. Det som avgör är oftast kvalitetsinnehållet, lärarens kunskap och förmåga och elevernas bakgrundskunskaper.

Tänk dig att företag nummer 1 skickar sina anställda på en tvådagars fortbildning till en leverantör av diagnosinstrument (som ofta är gratis). Kursinnehållet är då oundvikligt alltid inriktat på deras egna produkter.
Företag nummer 2 tar in eller skickar sina medarbetare till en kvalitetssäkrad utbildare som företräder fler diagnosmärken. Vilken verkstad tror vi då fått bäst utbildning? I många fall kan en endagars utbildning vara bättre än två. Dessutom slipper man kanske en uttröttande middag mellan dagarna.

Äsch, det är mest spekulationer, men det jag vill säga är:

1. En fortbildnings kvalitet och måluppfyllnad beror långt ifrån alltid på antalet kursdagar.
2. Vem på företaget kan avgöra vad som räknas som fortbildning och effektiva timmar? Jag bedömer det vara oklart på många företag.
3. Dags att prata om kvalitet, inte med prioritet på hur många dagar.
4. Om det ska dokumenteras måste fortbildningsinnehållet kunna redovisas. Men till vem på företaget och vem kommer att kontrollera uppgifterna? Facket eller arbetsgivaren eller organisationen?
5. Är det inte bättre att man har som krav vissa icke tekniska nya kunskaper för verkstädernas mekaniker/tekniker? Till exempel kundbemötande, juridik och lagar, ekonomitänk, AFS, kvalitetskontroller, merförsäljning till kund etc.
6. Jag tror att ALLA seriösa företagare försöker fortbilda sin personal/måste. Självbevarelsedrift. Företagen måste själva, beroende på sitt interna utbildningsbehov, få bestämma antal dagar. Ett kvalitetssäkringsmål bedömer vi vara två externa utbildningsdagar som givetvis kompletteras med interna timmar och dagar efter behov.
7. Under mitt tidigare intressanta MAF/MRF-projekt (inventering av företag och skolor i Stockholm och Skåne) kan jag konstatera, att mindre än 30 procent av de företag jag intervjuade kunde visa upp att man dokumenterat fortbildat sina mekaniker externt. Svaren blev oftast: ’Det är mest vid introduktion av nya modeller vi fortbildar personalen.’
8. Vi är väl alla överens om att ett mindre företag drabbas mer ekonomiskt än ett stort när personal är borta på kurs – även om den ska ses som en investering.
   Ett förslag kan vara differentierade krav på antal utbildningsdagar beroende på storlek på företag och även kanske på typ av kompetensutveckling. Det är säkert en framgångsrik väg, men har det diskuterats mellan MRF och SFVF?

Med dessa konstateranden och mina egna erfarenheter stödjer Verkstadsföretagarna extern kompetensutveckling på minst två dagar exklusivt intern utbildning inom alla förekommande områden.”

Benny Wallin
Verkstadsföretagarna

Tyvärr måste vi, Sveriges Fordonsverkstäders förening (SFVF), meddela att vi inte kommer kunna nå en bred överenskommelse tillsammans med Motorbranschens Riksförbund (MRF) om Godkänd Bilverkstad (GBV).

SFVF kommer naturligtvis fortsätta arbeta fram riktlinjer och en egen branschstandard för våra verkstäder.

SFVF är en ung förening som startades för knappt fyra år sedan. SFVF har under åren vuxit från noll till idag över 2 200 medlemmar och är Nordens största fordonsbranschförening. För över två år sedan vi blev inbjudna till Regeringskansliet. Detta initierade i flertalet åtgärder för bilägaren och för verkstäders bästa. Trots att SFVF från dag ett strävat efter och arbetat för att tillvarata fordonsverkstäders bästa har föreningen av MRF både utsatts för förtal och svikna löften. I stället för att se till branschens bästa har MRF sett SFVF som en konkurrent och ett hot då vår nystartade förening haft en fin framgång i branschen.

Flertalet saker har legat till grund för osämjan mellan föreningarna och SFVF skäms nästan å MRF:s vägnar att lyfta dessa. Ett exempel är när SFVF förbjöds och hotades av stämning för att ha återgett ARN-ärenden i utbildningssyfte som MRF hade skrivit om i sin juridikbok. Att förbjudas lyfta fram vägledande praxis från en offentlig myndighet i 120 juridikutbildningar där fler än 1 800 personer deltagit tycker SFVF talar för branschens bästa. Men ser en branschförening i stället till sitt eget bästa är reaktionerna förståeliga. I gengäld har SFVF inför dessa utbildningar köpt MRF:s juridikbok för hundratusentals kronor.

För att slippa förknippas med MRF:s varumärke har SFVF i år tagit fram ”Verkstadshandboken” som är en juridisk vägledning för verkstäder. SFVF har även tvingats till att tillsammans med Konsumentverket ta fram Verkstadens Reparationsvillkor. Skälet till detta var att MRF lät meddela Konsumentverket i augusti 2015 att de inte var intresserade av att dela några branschgemensamma villkor med SFVF. De såg istället fram mot en helt egen överenskommelse med Konsumentverket gällande MRF:s reparationsvillkor. Att vid det tillfället försöka förhindra cirka 1 500 verkstäder från att förbinda sig att använda MRF och Konsumentverkets villkor kan inte heller anses vara för branschens bästa.

Att MRF tre veckor senare via ett pressmeddelande gick ut med att de initierat en gemensam branschöverenskommelse ihop med SFVF och Konsumentverket var en ren lögn. Detta var förmodligen till följd av att Konsumentverkets högsta ledning tagit beslut om att SFVF inte skulle få hållas utanför överenskommelsen.

Under arbetet med Godkänd Bilverkstad kom nästa attack där e-post skickats till Konsumentverket i oktober 2015 där MRF utan orsak bad om verkets stöd att utesluta SFVF ur arbetet med Godkänd Bilverkstad. SFVF tycker att det är viktigt att lyfta fram dessa två exempel då de bland annat finns diarieförda hos Konsumentverket. Att SFVF ena sekunden skulle tillåtas samarbeta med MRF för att i nästa sekund kastas ut gjorde relationen problematisk.

För att undvika denna problematik påbörjades en skriftlig överenskommelse mellan föreningarna. Innan en sådan överenskommelse ens undertecknats gick MRF ut med att de lanserar Godkänd Bilverkstad redan i september 2016, utan SFVF:s eller Konsumentverkets godkännande kring detta. Detta utspel satte branschen i brand.

I två år har arbetet med Godkänd Bilverkstad fortlöpt och standarden har stötts och blötts i 26 utgåvor där testpiloter har körts hos bägge föreningarna. Inte någon gång under arbetets gång har det påtalats av MRF att antalet utbildningsdagar skulle ligga på för låg nivå.

Då föreningarna i början av året slutligen varit överens om innehållet genomförde MRF trots detta en väsentlig ändring i överenskommelsen där de ensidigt aviserade att de höjer utbildningsdagarna för verkstäder från två till fem dagar per mekaniker och år. Detta utan att ha fått samtliga parters godkännande. Genom MRF hamnade sedan detta utspel i media vilket fick till följd att SFVF blev tvungen att dementera uppgifterna offentligt.

Tyvärr har vårt samarbete så här långt gång på gång visat att inga överenskommelser hålls. Även nu när föreningarna går ”skilda vägar” kommer detta som en överraskning via media som SFVF tvingas bemöta.

SFVF vill hela branschens bästa och att alla verkstäder ska ha förutsättningar att klara uppställda krav, oavsett geografisk placering, penetration på marknaden, åldersstrukturen på rullande vagnpark etc. Att då ställa orimligt höga krav som slår ut verkstäder på glesbygden eller verkstäder som specialiserat sig på att serva och reparera något äldre bilar leder till att bilägare får åka onödigt långt för att serva och reparera sin bil. Detta går inte i linje med miljön och det som SFVF kallar närproducerade verkstadstjänster.

Verkstäderna ska förvisso utföra fackmässiga arbeten på de 4,8 miljoner bilar som rullar på Sveriges vägar, men en gammal vagnpark förändras dock inte över en natt utan det tar år innan det börjar märkas. Medelåldern på nuvarande bilars livslängd är mycket högre än för 30 år sedan då kvaliteten höjts avsevärt. Detta tyder på att äldre bilar kommer fortsätta att rulla på våra vägar i många år till. Behovet av kompetensutvecklingen är därför väldigt varierande inom landet.

SFVF:s vd Bo Ericsson känner trots beskedet från MRF en viss lättnad.

– Vår förening vill representera hela branschen och inte bara delar av den. Är det 100% verkstad så ska det gälla alla, säger Bo Ericsson.

Personbilars genomsnittsålder är följande:

Gotlands län: 14,1
Jämtlands län: 13,5
Norrbottens län: 12,8
Västerbottens län: 12,6
Dalarnas län: 12,3
Västernorrlands län: 11,7
Gävleborgs län: 11,6
Värmlands län: 11,3
Örebro län: 11,0
Kalmar län: 10,9
Blekinge län: 10,9
Västmanlands län: 10,8
Södermanlands län: 10,5
Uppsala län: 10,5
Östergötlands län: 10,4
Kronobergs län: 10,1
Hallands län: 10,0
Jönköpings län: 10,0
Skåne län: 9,8
Västra Götalands län: 9,6
Stockholms län: 8,2

Riket totalt: 10,2

Statistiken är från 2011*

Källa: SCB, Bil Sweden

*Rapport från 2016 visar att medelåldern för en personbil i trafik 1990 var 7,4 år medan den 2015 var 10,0 år.

*Hela rapporten finns här!

För första gången någonsin erbjuder arbetsgivarorganisationen Verkstadsföretagarna och Sveriges Fordonsverkstäders Förening en branschanpassad utbildningsresa av aldrig skådat slag. Alla är varmt välkomna på denna branschresa.
Ta nu chansen och kompetensutveckla dig på ett nytt sätt. Läs mer här!

Volvo Cars har beslutat att ändra i sina original serviceprotokoll och tar bort punkten kring mjukvaruuppdateringar.

Detta meddelar Sveriges Fordonsverkstäders Förenings jurist Ulf Stefansson.

– Våra medlemmar som är fristående verkstäder har mötts av en hel del huvudbry då de helt enkelt inte kunnat uppfylla denna punkt i serviceprotokollen, säger Ulf Stefansson.

Efter att SFVF påtalat detta och fört diskussioner med Volvo Cars, har företaget nu bekräftat att de mjukvaruuppdateringar, de så kallade ”Courtesy Download” enligt Volvo Cars servicekoncept ”Service 2.0”, precis som tidigare inte ingår i det generella serviceprogrammet. Enligt Volvo Cars begicks ett administrativt misstag då dessa mjukvaruuppdateringar fördes in i serviceprotokollet.

Mjukvaran är enligt Volvo Cars ett tilläggserbjudande som inte ska ingå i det vanliga serviceprogrammet för underhållsservice och har således ingen betydelse för att hålla bilen i fortlöpande funktionsdugligt skick. Volvo Cars bekräftar också att oförmågan att kunna utföra mjukvaruuppdateringar utifrån det tekniskt sett felaktiga serviceprotokollet inte har någon negativ påverkan vad gäller giltigheten av bilarnas garantier.

Ulf Stefansson är nöjd med beslutet.

– Eftermarknaden är en öppen spelplan mellan en rad olika aktörer där SFVF sitter på läktaren och tittar på. Att Volvo Cars spelar ett schysst spel och således bidrar till ”fair play” på marknaden ser vi som mycket positivt för hela branschen, säger Ulf.

Verkstadsföretagens jakt på kunniga tekniker kan skada branschen. Nu vässar Sveriges Fordonsverkstäders Förening klorna för att proaktivt få till en aktiv och kvalitativ samverkan mellan skolor med Fordons- och transportprogrammet och företagen.

– En nödvändig utmaning till alla våra företagare som söker personal, säger Bo Ericsson, vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, och ordförande för Verkstadsföretagen.

Målet är att kunna erbjuda alla gymnasieskolor en branschambassadör som ska ingå i det lokala programrådet inom Fordons- och transportprogrammet. Branschambassadörens uppgift är att i det lokala programrådet lämna branschstöd till skolledare, lärare och elever i frågor rörande skolans tekniska utbildning och att i dialog hitta framgångsrika former för att utveckla och effektivisera kontakten mellan skolan och de lokala företagen.

– Företagens vision för att trygga återväxten av framtidens anställningsbara tekniker är att gå via kvalitet och ett brett engagemang av alla, säger Bo Ericsson.

Branschambassadörerna kommer efter sin utbildning att bilda ett unikt nätverk med korta rapporteringsvägar som främjar skolans och företagens samverkan. I dialog med skolan kan branschambassadören tillföra en viktig näringslivsförankring i de lokala programrådens beslut.

Nätverket levererar frågor och underlag till SFVF:s och Verkstadsföretagens representanter i Skolverkets nationella programråd som regelbundet återkopplar.

Alla branschambassadörer genomgår innan utnämnandet en kortare utbildning om skolans arbetssätt och möjligheter.

– Detta är en utmaning för branschens överlevnad. Kontakta mig om du som är intresserad av att hjälpa branschen och bli en branschambassadör, säger Bo Ericsson.

Slit-och-släng-mentaliteten beskrivs av Ola Alterå, regeringens utredare, Jenny von Bahr, huvudsekreterare, och Fredrik Sandström, utredningssekreterare, i DN debatt härom dagen. Läs artikeln här.

Även andra goda effekter uppnås om ROT-avdrag införs:

• Nollvisionen påverkas positivt eftersom underhållet på bilarna förbättras
• Svartjobb motverkas. I dag skapas fyra av fem nya jobb i tjänstesektorn och det rekryteras bland annat mekaniker svart på Facebook för 500 kronor om dagen. Detta måste minimeras till förmån för seriösa verkstäder
• Färre bilägare anlitar oseriösa verkstäder som inte betalar skatter, moms eller miljöavgifter
• Fler blir sysselsatta i den seriösa branschen
• Fler bilar underhålls på den lokala orten vilket gynnar glesbygden
• Fler bilägare har råd att byta ut sin slitna vindruta
• Fler har råd att köpa nya däck istället för att åka med dubbfria däck på sommaren
• Färre stimulerar sidoimporten och sätta på däck för andra marknader än Norden
• Fler har råd att rostskydda sina bilar
• Fler har råd att underhålla sina bilar
• Fler har råd att låta någon annan göra bilvård på bilen

SFVF rekommenderar därför regeringen att omedelbart införa ROT-avdrag på bilreparationer. Vi rekommenderar också att ROT-avdraget höjs från 30 procent till 50 procent.

Bilbranschen saknar 5 800 årsarbetare på tre år.

Aldrig tidigare har det varit så viktigt att motorbranschen håller ihop för sina rättigheter. Det menar SFVF:s vd Bo Ericsson och refererar till maktkampen kring ettorna och nollorna från automatiska och uppkopplade fordon.

– Nu pratar vi allvar. Vill det sig illa så är många bilhandlares och verkstäders verksamheter hotade när de i framtiden riskerar att diskrimineras från tillgång till all RMI, teknisk information, och all fordonsgenererad data i realtid, säger SFVF:s Bo Ericsson och tillägger att den som tror att detta är något som blåser över har fel.

Därför är det bra att Europas alla bilhandels-, verkstads-, karosseri-, verkstadsutrustnings- och bildelsorganisationer tillsammans med leasingoperatörer, bilförsäkrings- och bilistorganisationer gemensamt agerar i EU:s korridorer för sina rättigheter, menar Bosse.

– Men det är ett tufft styrkeförhållande. De europeiska fordonstillverkarna har minst 140 registrerade lobbyister på plats i Bryssel, medan bilhandeln, verkstäderna med leverantörerna har 14 heltidslobbyister innanför EU:s hägn, säger Bosse.

Det är den europeiska organisationen för bilhandel och bilverkstad, CECRA, som är Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF:s, förlängda arm i Bryssel. Även MRF är svensk medlem i organisationen.

– Idag finns en enda dominerande fråga på agendan för CECRA, och det är bilarnas och branschens digitalisering, säger Bosse och tillägger att det är en stor och komplicerad branschutmaning.

Han definierar allt med tre digitala problemställningar speciellt för verkstäderna och de levererande bildelsgrossisterna:

• Alla verkstäders rätt och möjlighet till teknisk information, RMI
• E-call-funktionen och dess möjligheter att kommunicera med fordonet
• Alla verkstäders rätt till all fordonsgenererad data i realtid.

Det pågår en islossning i frågorna kring alla verkstäders rätt till teknisk information.

– I denna fråga är arbetet med SERMI, e-legitimation för godkända och behöriga fordonstekniker viktig. Tyvärr är det försenat från centralt håll, men det är på gång, säger Bosse och fortsätter:

– När det gäller uppkoppling genom E-call och autonoma fordon pågår fortfarande en styrkeprövning mellan de olika parterna. Framför allt förstår inte politiker och lagstiftande myndigheter vilka andra möjligheter som ges med uppkopplade fordon. Därför måste det finnas ett tydligt regelverk som inte strider mot de EU-riktlinjer som gäller för konkurrens inom reparations- och underhållstjänster för motorfordon. Som det är i dag är det inte acceptabelt att ACEA:s och CLEPA:s medlemmar ingått ett samarbetsavtal som ger dem exklusiv rätt till fordonens data samt att de ska bestämma vilka data som släppas vidare och hur.

– En enad motorbransch vill ha en konkurrensneutral plattform för alla data i realtid öppen för behöriga fordonstekniker samt att fordonsdatan ägs av bilägaren, brukaren av fordonet.

I dessa frågor pågår ett intensivt lobbyarbete nere i Bryssel som riktas mot EU-kommissionen, EU-parlamentet och dess arbetsutskott för den inre marknaden och konsumentfrågor, IMCO. Detta sköts av CECRA på uppdrag och med inspel från medlemsorganisationerna, däribland SFVF.

På hemmaplan agerar SFVF genom att delta i AFCAR:s arbete, vara samarbetspartner till Bildelsgrossisterna i informations- och opinionskampanjen Verkstadsvalet samt ha en egen dialog med Konkurrensverket och Näringsdepartementet kring dessa och andra viktiga branschfrågor.

– Förlorar motorbranschen maktkampen mot det europeiska fordonstillverkarkomplexet drabbas inte bara mindre märkesåterförsäljare, små märkesauktoriserade verkstäder och fristående verkstäder, utan det är bilägarna som drabbas mest och värst blir det för dem på landsbygden.

– Därför är det viktigare än någonsin att motorbranschen håller ihop, säger Bo Ericsson, branschdirektör för Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF.

Debattartikel ur Expressen. Klicka på bilden för att läsa hela artikeln.

SBF:s och SFVF:s kampanj ”Verkstadsvalet” går in i ett andra skede. Det innebär att mer kraft kommer att läggas på lobby- och opinionsarbete nationellt och inom EU den närmaste tiden. 

Detta beror på att frågorna kring autonoma och uppkopplade fordon och rätten till den fordonsgenererade datan står inför avgörande skeden sett till politiska beslut kring EU-förordningar, EU-riktlinjer, nationella lagar och regelverk. Ogenomtänkta beslut kan få oerhörda konsekvenser för konkurrensen inom servicemarkanden.

– Direkt efter påsk förväntas EU-parlamentet gå till omröstning om lagar och regler för uppkopplade konsumentprodukter, som bilar, säger SFVF:s vd Bo Ericsson.

En enad motorbransch, tillsammans med konsumenterna inom EU, vill ha ett tydligt regelverk som bygger på konkurrensneutralitet. Detta för att EU:s intentioner med avregleringen av servicemarknaden – konsumenternas valfrihet, fri konkurrens och konkurrens på lika villkor – även ska fungera i framtiden.

– Lobbymässigt agerar vi dels på enad front genom vår europeiska branschorganisation CECRA, dels nationellt tillsammans med SBF. Vi har dialog med departement och myndigheter samt ett antal riksdagsledamöter med plats i närings- och trafikutskotten och EU-parlamentariker som sitter utskottet för EU:s inre marknad och konsumenträtt, IMCO, säger Bo.

Han berättar även att en tyngre politisk aktivitet kommer att genomföras 10 april i form av en politikerträff och pressmöte hos medlemmen BilMecano i Kil.

– Vi använder ett glesbygdsspår för att belysa både märkesauktoriserade och fristående verkstäders problem vid felaktiga beslut i EU eller om fordonstillverkarna ges för stor makt.

Det var i anslutning till Automässan i januari som SBF i samarbete med SFVF rullade ut den gemensamma och långsiktiga informations- och opinionskampanjen Verkstadsvalet.

1. Inför effektiv insamling av vilka fel som begås.

2. Undersök varför felen inträffar och se till att de inte inträffar igen!

Är det verkligen så enkelt?

Redan på 1960-talet lanserade amerikanen Edwards Deming sina förutsättningar för att skapa kvalitet. Det var kvalitetscirkeln PDCA – Plan, Do, Check, Act – som sedan dess är grundbulten i all kvalitetssäkring.

– Han sa vidare att man måste skapa ett klimat för långsiktiga beslut som i sin tur leder till kvalitet. Detta beskrev han med nedanstående punkter, mer aktuella än någonsin, säger Bo Ericsson vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF):

• Övergå till det nya kvalitetstänkandet – byt synsätt
• Sluta försöka kontrollera in kvalitet
• Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris
• Förbättra ständigt varje process
• Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete
• Betona ledarskap
• Riv ner barriärer mellan avdelningar
• Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället!
• Avskaffa ackord
• Ta bort hinder för yrkesstolthet
• Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling
• Vidta åtgärder för att få igång förbättringsprocessen

– Grundläggande är att alla som utför ett arbete måste få förutsättningar för och vilja att göra rätt. Det var dessa punkter som vände Japans bilindustri från katastrof till succé under 1980-talet, säger Bo Ericsson.

Problemen i bilbranschen är inte brist på kunskap, fel verktyg, fel instruktioner eller fel kontrollsystem.

– Det är en kultur- och ledarfråga, säger Bo.

Det gäller att tjäna pengar genom att gena på ett sådant sätt att det tillsynes inte har någon betydelse och att kunden inte märker eller förstår. Man kan jämföra med överbokning på flyg och hotell. Där det är billigare att ta lite kritik och kostnader för att lugna kunden än att i första hand utgå från att göra bra jobb. Detta gäller för övrigt även säkerhet i datasystem på banken där man hellre betalar förlusterna än inför säkra system.

– Jag vill inte påstå att alla gör medvetet fel men så länge som företag och organisationer tycker sig tjäna på det bestående så kommer bristerna att finnas kvar, säger Bosse.

Förslag för att komma tillrätta med problemet:

• Inför kvalitetsledning i företagen som innebär att man förebygger fel istället för att kontrollera hur många fel man gör!
• Ändra inställningen hos alla, från att undvika upptäckt till viljan att göra rätt!
• Inför Eurogarant (den enda internationella skadestandarden inom EU)

Hur kan ett ledningssystem vara utformat idag så att bilverkstaden ständigt förbättras?

Några bärande idéer i Sverige är jämställdhet, lika värde och att alla gör sitt bästa.
Avgångseleverna från MTG har undervisats om detta från första klass.
– Min tro är att ett bra utfört arbete bara kan uppnås med förtroende och engagemang. Den som utför arbetet måste vilja göra rätt, säger Bosse med eftertryck.

Ett ledningssystem bör vara enkelt och minimalt dokumenterat.
Numera finns dataprogram som styr arbetet – arbetsordersystem, beställnings- och inköpssystem, planeringssystem, åtgärdshanteringssystem, reparationsanvisningar, checklistor utbildningsprogram från producenter och leverantörer, skötsel- och bruksanvisningar med mera. Dessa styr arbetet från början till slut. Det krävs därför inte ytterligare beskrivningar om hur arbetet skall utföras.
Denna uppfattning stöds även av de nya utgåvorna av ISO 9001, 14001 och ISO 18001 där krav på dokumenterade rutiner nästan helt tagits bort och insamling och utvärdering av förbättrings-möjligheter samt riskanalyser stärkts.

Ledningssystemets dokumentation kan därför begränsas till att bestå av:

• Affärsidé – vad är företagets verksamhet och vem är kunden.
• Policy – beskrivning av vad som är viktigt för företagets framgång och vad detta innebär för de som arbetar i verksamheten. (kvalité, miljö, arbetsmiljö, ekonomi).
• Mål – mått på hur bra man vill bli på det som är viktigt.
• Organisationsplan – beskrivning av rapporteringsvägar och vem som utför olika arbetsuppgifter.
• Befattningsbeskrivningar – vad innebär arbetsuppgiften till innehåll, ansvar och befogenhet.
• Förbättringsarbete – insamling och bearbetning av förbättringsmöjligheter och riskanalyser.
• Kommunikation – hur samverkan sker, med vem och hur beslut kommuniceras och följs upp.
• Introduktionsplan – utbildning av nyanställda om företaget, arbetet och gällande regler.
• Lagar och bestämmelser – tillgång till lagar och bestämmelser samt hur dessa påverkar företaget och vem som ansvarar för efterföljd.
• Kemiska produkter – val av samt förteckning över använda produkter.
• Kompetens – verksamheter som inte är anslutna till producent beskriver vad som krävs och hur personal får tillräcklig kompetens.
• Personalhandbok – arbetstider, klädkod, semester, lönesystem, ledighet för privata aktiviteter och sjukdom, användning av företagets utrustning (mobil, dator, mail med mera), tjänsteresor, privata arbeten i företagets lokaler och så vidare.

– Detta kompletteras i inledningsskedet med genomgång och avstämning av verksamheten mot uppställda krav. Resultatet blir en åtgärdslista och en tidplan för denna där revision sker enligt kravförteckningen, säger Bo Ericsson avslutningsvis.

Flera bostäder fick utrymmas efter att en skåpbil kört i diket ett villaområde i Kärrdalen på Hisingen i Göteborg. 

Skåpbilen började läcka metangas. Det fanns 270 liter gas kvar i tanken som man lät läcka ut under natten.

– Den här situationen har jag varit rädd för länge och vi borde ha haft bättre kontroll tidigare, säger Bo Ericsson, vd för SFVF och initiativtagare till bland annat en handbok för bättre kontroller av gasfordon.

– Jag är glad att SFVF tillsamman med MSB, Umeå universitet, SP och Bil Sweden snart är klar med handboken för gasbilar. Handboken kommer beröra räddningstjänsten, bärgare, verkstäder och poliser i första hand. Även bildemonterare kommer ha nytta av handboken, säger Bo Ericsson.

Att köra med sommarhjul på vinterväglag är en dålig idé.

Det menar Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF) som är djupt oroad över konsekvenserna som nuvarande vinterhjulslag medför. Enligt föreningens jurist Ulf Stefansson nås de av samtal och mejl från både stressade verkstäder och oroade bilägare. Förutom att detta medför ett fördyrande för verkstäder och bilägare så anser föreningen även att nuvarande förordning gör att nollvisionen äventyras.

Konsekvenserna som detta medför är enligt SFVF följande:

• Vi ser allt fler olyckor under april månad över hela Sverige på grund av vinterväglag. Användandet av sommardäck ökar olycksrisken vid vinterväglag. Miljövinsterna att inte tillåta brukandet av dubbdäck under en 14-dagarsperiod är relativt små i förhållande till kostnaden. Nollvisionen äventyras på grund av detta.
• Verkstäderna rapporterar om omöjliga arbetsförhållanden och sjukskrivningar då personalen tvingas till många lyft som i genomsnitt innebär lyft av 480 kg däck per timme. Verkstäderna försöker även få kunderna att byta däck så tidigt som möjligt för att hinna med ett byte.
• Svart arbetskraft uppstår under denna tidsperiod i april. På parkeringsplatser, köpcenter och andra ställen dyker det upp små tält där hjulskifte sker. Bilägare får inte något kvitto på utfört arbete och konkurrens sker således inte på lika villkor. Personerna som utför svartarbetet saknar dessutom ofta kompetens vilket leder till fler olyckor och nollvisionen även här äventyras.
• Reklamationer och garantiåtgärder, där Konsumenttjänstlagen gör gällande att dessa arbeten måste ske skyndsamt, halkar efter. Detta resulterar i att verkstäderna riskerar hamna i dröjsmål, med skadestånd som följd, på grund av att lagen inte kan efterlevas.

För att klara både arbetsmiljö i berörda företag, yttre miljö i vinterväglag och att uppnå nollvisionen anser SFVF att den tillåtna tiden för dubbdäcksanvändning åter utökas till att gälla till den första maj.

Föreningen har även gjort en skrivelse till Transportstyrelsen som är beslutande myndighet om hur de ställer sig till en ändring av sina föreskrifter och allmänna råd.

Äntligen har SFVF och MRF kommit fram till en förlikning med Svensk Försäkring när det gäller tidsstudien MYSBY6.

– Vi som har varit med är nöjda med överenskommelsen. Att man kompromissar i en förhandling är ingen nyhet, det viktigaste är att alla är ungefär lika nöjda. I stort tycker vi att branschen har fått en bra och rättvis ersättning, säger Bo Ericsson på SFVF.

Extra viktigt i överenskommelsen att ta hänsyn till, är att det finns delar som tidigare ingått i tiden som nu har flyttar till timersättning.

• Fordon som saknar reparationsanvisningar ges nu tid för att ta fram och läsa reparationsanvisningar. Exempelvis läsa reparationsanvisningar från liknande fordon som stöd.
• Städning av gemensamma verkstadsutrymmen som verkstadsgång och soptunnor ingår i dag i tiderna. Detta flyttas till timersättningen. Det gäller att beakta det här vid kalkyleringen, antingen som städtid för produktiv personal, kostnad för städfirma eller tid för annan anställd persona.
• Kvalitetskontroll, egen kontroll, ges nu tid för att antingen avsyna själv eller med hjälp av en kollega. Vi rekommenderar att en kollega avsynar jobbet för att slippa prat om jäv.
• Ta fram och läsa reparationsanvisningar. CAB inför en linjär skala för inläsning; liten skada – lite tid, större skada – mer tid. Bra för branschen!
• Kvalitetskontroll, slutkontroll, ges nu tid som kan vara valbar för produktiv personal om de utför den. Om administrativ personal utför slutkontrollen ska den tas upp i administrationskostnaden i din skadekalkyl. Om verkstaden får ersättning via administrationen ska den inte finnas som valbar för produktiv personal.

– Generellt sett måste man vara mer om sig och kring sig, samt bättre på att kalkylera. Men det är värt det eftersom ersättningen blir bättre och rättvisare nu, säger Bo Ericsson och fortsätter:

– Jag vill passa på och rikta ett stort tack till Fredrik Andersson på Magno och Adam Gregers Varg för all professionell hjälp SFVF har fått när det gäller skadefrågor med CAB och med MYSBY 6 så här långt.

Klicka på bilden för att se filmen om bilverkstadsdöden.

Värmlands Folkblad

Samtliga parter var nöjda efter politikerträffen hos BilMecano i Kil. 

– Politikerna har lyssnat och reagerat, säger Bo Ericsson, vd på SFVF.

Politikersamtalet och pressträffen hos BilMecano i Kil blev en framgång i lobbyarbetet för en öppen och neutral lösning för säker tillgång till fordonsgenererad data.

– Vi är mycket nöjda, de deltagande politikerna har lyssnat och även redan agerat, berättar Bo Ericsson, vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening som samarbetar med SBF i kampanjen ”Verkstadsvalet”.

Ett sent återbud innebar att två riksdagspolitiker deltog i samtalet. Men det gav desto mer utrymme till att diskutera problematiken och att få uppmärksamhet i frågan.

Nya Wermlands-Tidningen

– Båda var utifrån förutsättningarna mycket insatta, framför allt handlar det om regional- och landsbygdspolitik som är viktigt för värmlänningarna, säger Bosse Ericsson.

Vid sittande bord kontaktade Christian Barenfeld-Holm (m) Anna Maria Corazza Bildt, som sitter i EU-parlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd, IMCO. Den andre deltagaren Stina Bergström (mp) som bland annat sitter i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott lovade att dels ta med frågan dit, dels vidarebefordra den till mp-ledamöterna i trafik- respektive näringsutskotten.

– Även vi kommer att följa upp aktiviteten genom egna kanaler. Bland annat ska allt material vidare till FIGIEFA som lobbar åt oss i Bryssel, berättar SBF:s ordförande Christer Liljenberg.

I samtalet medverkade, utöver Christer Liljenberg och Bosse Ericsson, Uno Christoffersson, ägare BilMecano, Adam Källberg, vd AD Bildelar samt moderatorn Göran Björklund, kommunikationskonsult Newsroom.

Norran

Träffen i Kil föregicks av ett debattinlägg i Nya Wermlands Tidningen och följdes upp med informationsinsatser mot samtliga riksledamöter och svenska EU-parlamentariker samt en välbesökt pressträff.

– Vi har ytterligare debattinlägg inplanerade, berättar Newsrooms Göran Björklund som arbetar med ”Verkstadsvalet” åt SBF.