När ämnena maskin- och lastbilsteknikoch personbilstekniktogs fram och beslutades i samband med GY 2011 förutspåddes inte den snabba teknikutveckling som präglat fordonsbranschen de senaste åren.
– Det är olyckligt när grundläggande kompetens saknas om vår bransch när stora förändringar som GY 2011 gjordes. Att fortsätta att utbilda på ett sätt som inte präglas av den utveckling vi har framför oss är mer eller mindre bortkastat, säger Bo Ericsson vd för SFVF och Ordförande i Verkstadsföretagarna.
Utgångspunkten som Verkstadsföretagarna och SFVF nu har haft vid dialogen med Skolverket, är hur lång tid det tar från det att utbildningsplanerna reviderats till att eleverna får ta del av den nya utbildningen.
– Från det att ett beslut är taget, utbildningsplanerna blir antagna och innan en elev har gått ut i skolan tar det cirka fem år. Det var vår utgångspunkt som vi uppmanade alla att tänka på. Vilka typer av fordon och kunskaper ska en mekaniker och tekniker ha om fem år är andra frågor. Vi satt ett mål i framtiden och utifrån det backade vi tillbaka i tiden för att dela upp allt som måste göras stegvis för att nå målet, säger Bo Ericsson.
De lagar och miljökrav som idag präglar fordonens konstruktion och funktion medför helt nya kunskapsområden att utbilda inom, till exempel mekatronik, hybridteknik och förarassistans- och körsäkerhetssystem. Äldre teknik har i stor omfattning ersatts med systemteknik och alternativ bränsleteknik (metan eller vätgas), utvecklad avgasreningsteknik till förbränningsmotorer samt elhybrider och elfordon.
– Nu har Skolverket hörsammat vår vädjan och inlett ett beredningsarbete inom maskin- och lastbilsteknikoch personbilsteknik. Inom dessa nya teknikområden tas gammal teknik som inte längre är relevant bort för att ge utrymme för ny teknik. I beredningsprocessen har myndigheten även uppmärksammat att det finns utvecklingsbehov när det gäller formuleringarna i kursernas centrala innehåll inom ämnet när det gäller symmetri, detaljnivå och progression, säger Bo Ericsson.
Myndigheten har också uppmärksammat, att i den nuvarande yrkesutgången mot lastbilsmekaniker, där kurser ur ämnet maskin- och lastbilsteknik är dominerande, finns få valbara kurser och samtidigt i princip inget poängutrymme över för flexibilitet och specialisering inom 2 500 poäng. Samma problematik återfinns inom yrkesutgången personbilsmekaniker där kurser ur ämnet personbilsteknikär dominerande. I praktiken innebär det att det endast finns några få möjligheter till flexibilitet, där eleven kan specialisera sig mot olika yrkesområden inom maskin- och lastbils- och bussmekanikerområdet samt inom personbils- och lätta lastbilarområdet samt övriga fordonsområdet. Denna möjlighet finns endast om eleven väljer utökat program.
Skolverket har kommit med förslag för att skapa större flexibilitet och tydliggöra fler möjliga yrkesutgångar inom inriktningarna lastbil och mobila maskiner ochpersonbil. Skolverket bedömer att en större flexibilitet kan öka inriktningarnas attraktivitet, där myndigheten nu i förslaget föreslår fördjupningskurser såsom alternativa bränslen, alternativa drivkällor, husvagn och husbilsmekaniker, grönyte- och småmaskinsmekaniker, bussmekaniker, lastbilspåbyggnader, reservdelsspecialist, skogsmaskiner och lantbruksmaskiner.
– I Skolverkets förslag föreslås ett mindre grundpaket av kurser på totalt 1 100 gymnasiepoäng inom inriktningen och programfördjupningen. Vi från branschen ställde oss bakom det här förslaget redan från start eftersom det gynnar oss i branschen. Vi har även bjudit in ett flertal av våra medlemmar för att stödja och utveckla Skolverket i framtagandet av kurser, säger Benny Wallin, utbildningsansvarig på Verkstadsföretagarna.
Målsättningen är att det föreslagna grundpaketet ändå ska leda till anställningsbarhet eftersom föreslagna kurser är mer renodlade än tidigare och moderniserade utifrån branschens behov. Samtidigt kommer flexibiliteten att öka och för de elever som önskar, kommer flera valbara kurser att finnas för att bygga på grundpaketet med fler yrkeskurser inom flera specialområden samt fördjupningar inom lastbilsmekanikområdet och personbils- och lätta lastbilsområdet.
Det finns svårigheter att hitta behöriga lärare som har hela kompetensbredden. När Skolverkets delar upp kompetensområdet i mindre ämnen underlättas lärarrekryteringen av behöriga lärare.
– Visserligen är processen i ett tidigt skede och Skolverket tar nu ställning till vilka resurser som krävs för arbetet och inom vilken tid myndigheten rimligen kan slutföra arbetet. Vi från branschen vill ge Skolverket och framför allt undervisningsrådet Manus Carlsson en eloge. Verkstadsföretagarna och SFVF, med sina 2 300 medlemsföretag, ställer sig till 100 procent bakom och kommer stödja och ställa våra resurser till Skolverkets förfogande. Äntligen förslag som går i takt med tiden och vi med branscherfarenhet får vara med och ta ut riktningen för morgondagens medarbetare, säger Bo Ericsson.